Capriole

 

 

Denna lektion jobbade vi med:

Vi började lektionen med att jag själv fick ta ansvar för att värma upp hästen, jobba med lösgjordhet, kontakt och uppsamling. Detta gjorde jag genom att skritta upp henne, träna hennes lyhördhet med halter, starter och tempoväxlingar och så några små volter där jag böjde, samlade och balanserade upp, och hästen fick igång sin bakdel ordentligt.

 

Vi jobbade med samling både i skritt och tölt. (För nybörjare som inte har helt koll på vad "samling" är för något skulle jag väl förklara det som att man fångar upp och koncentrera hästens energi, så att hästen börjar trampa under sig (alltså att bakbenen hamnar längre fram under magen) och hästen får en högre form. Man kan väl säga att man omvandlar energin framåt till uppåt istället. Detta brukar kännas igen genom att ryggen kröker sig, bakbenen kommer längre fram i gången och hästens nacke böjer sig uppåt/neråt. Ungefär som på bilden nedan!)

 

 

Så här kan en häst se ut när den är samlad. Detta ser dock ut att vara en häst som piaffar, vilket är den absolut högsta formen av samling. Riktigt sådär ser inte varje samlad häst ut! =) Att få en häst att piaffa är inte det enklaste och jag har INTE börjat jobba med det. Än......!! ;-)

 

Hur som helst... Vi jobbade på en stor volt för att det skulle vara lite lättare att hitta samlingen, eftersom volten med dess spårning och böjning hjälper till att få igång hästens bakben (läs om när jag lärde mig böjning här!). För att få hästen att gå i form/på tygeln/inom ramen (eller vad nu alla kallar detta fenomen! Det verkar finnas en mängd olika namn...) fick jag jobba mycket med att aktivera bakbenen och få hästen att bjuda till, i kombination med att tajma förhållningar på yttertygeln. Drivningen ska inte fungera hastighetsförstärkande utan bara energiförstärkande. Förutom detta måste man hålla koll på att ens balans är hundra, att hästen inte är över- eller undeböjd och att alla hjälper (skänklar, tyglar, sits, vikt) samverkar på exakt rätt sätt. Ja, detta är rena grekiskan för nybörjare som mig!! Men jag fick till det ganska bra bitvis, tyckte instruktören. Bäst gick det att samla skritten, tölten var väl inte lika vacker.

Vi testade lite bakdelsvändning i all hast. Bakdelsvändning kan väl sägas vara in introduktion till skrittpiruett och görs genom att hästen vänder och trampar runt sin inre bakfot. Hästen måste vara ställd i rörelseriktningen och ska bjuda framåt. Ryttaren lägger sin tyngd inåt, sitter till på inre sittben och skjuter fram inre höften. Innertygeln leder in hästens framdel. För att få till en skrittpiruett måste hästen vara samlad vilket då även förändrar centreringen något. Men det är överkurs just nu! Bakdelsvändning utförs i mellanskritt och är enklare att utföra.

 

(För den vetgirig kan det vara intressant att veta att nästa steg efter skrittpiruett är galoppiruett som är den högsta formen av samling i galoppen och den utförs på de allra högsta dressyrtävlingarna, Grand Prix etc.)

 

Det sista vi gjorde var att försöka trava. Ja, det låter ju störtlöjligt! :-D Men när det gäller islandshästar kan detta vara en ren konst att få till, har jag fått lära mig. Vissa islandshästar (oftas 4-gångare) har väldigt lätt för att trava och kan få till den riktigt fin och balanserad precis som vilken vanlig 3-gångshäst som helst, medan andra (oftast 5-gångare med stark pass) kan ha väldigt svårt för att hitta traven. 5-gångare har oftare en starkera tölt och svagare trav och lämpar sig av detta skäl bra till t.ex. turridningar. På turridningar vill man helst ha hästar som har lätt för att lägga sig i tölt utan att ryttaren behöver göra något eller ha en massa ridkunskap. Ska man däremot få dessa 5-gångare att trava snyggt kan det hos vissa hästar kräva en riktigt skicklig islandsryttare.

 

Så var det i mitt fall. Min lektionshäst är en 5-gångare med väldigt stark pass. Vi försökte hitta traven men det var helt enkelt omöjligt för mig!! Någonting gjorde jag fel och jag förstod aldrig vad. Istället hamnade vi i någon slags snabb stolpig grisepass (Som man kallar det för när traven egentligen bara är en dålig form av pass, en pass utan flygmoment. Läs om flygande pass här!)

 

Jag förstod nog aldrig riktigt hur jag skulle göra heller... Instruktören ropade något om drivning och luta mig lite framåt och längre tyglar och avslappnad rumpa, men.... Det lyckades inte vad jag än gjorde. Det är och förblir en gåta för mig. :-D