Capriole

 

 

Efter de senaste lektionernas galoppdraman kände jag att måttet var rågat! Jag måste få bukt med den där #&/(")%#(!!! galoppen. Så jag "beställde" en privatlektion med läraren och kommer fortsätta ta privatlektioner vid sidan av grupplektionerna tills jag känner att galoppen har landat. Det är alltså inte fattningen jag har problem med utan att följa med avslappnat och balanserat i rytmen och farten.

 

Idag var första gången som jag fick pröva att rida på Lilla C, som skulle bli min trogna följeslagare i framtiden. Hon hade gjort sig illa förra veckan så jag kunde inte rida henne då utan blev istället tilldelad skräckhästen Fjuttis (Mer om det HÄR!). Hon hade skrapat upp ett stort sår i ansiktet, som gick ner över nosen. Denna veckan såg såret så pass fint ut att läraren tyckte att jag kunde få rida henne. Men ville att jag skulle tänka på att vara försiktig med händerna/tyglarna. Det lovade jag naturligtvis att vara. (Jag har aldrig varit en hårdhänt person, snarare är jag nog för försiktig...)

 

Det fick jag ju omgående kritik för, sedan när lektionen startade. Att jag inte hade kontakt med munnen och att tyglarna glappade. Men jag vågade ju knappt ta i dem!! :-/ Det kändes skitjobbigt att rida henne när jag visste att hon hade ont i ansiktet. Men jag fick skärpa till mig sa läraren och ta ett stadigare tag.

 

Det första jag reagerade på var att Lilla C gick väldigt hackigt. Det kändes jättekonstigt i traven framförallt. Hon haltade, det var väldigt tydligt. Jag kommenterade det men läraren viftade bort det och kontrade med att det bara var jag som inte kan rida ordentligt. Vilket ju visserligen är alldeles fullt och riktigt, men min känsla att Lilla C haltade kvarstod oavsett min ridförmåga. (Läraren är en väldigt sträng och auktoritär lärare, så sådana kommentarer är inte ovanliga. ;-) ) Men läraren blir innerligt irriterad över mina påtalanden och menade att jag minsann inte hade förmåga att känna om hästen var halt eller inte. Jag skulle "hålla truten" och göra som hon sa och lita på att det inte var något fel med hästen. (Det skulle några dagar senare visa sig att denna häst fick tas ur tjänst ett tag, då något verkligen VAR fel med hennes ben! Hon hade uppenbarligen någon skadad nerv, eller vad det nu var.)

 

Jag kände också att Lilla C drog mycket inåt i hörnpasseringarna. Något som jag inte riktigt känner igen att jag brukar ha problem med när jag rider andra hästar. Jag undrade försiktigt vad jag gjorde för fel och läraren svarade barskt att jag bara skulle styra ordentligt. Om någon annan har något mer konstruktivt svar att ge mig så är det välkommet!! (Jag tror att man kan se mitt problem lite på filmen som kommer nedan...)

 

Hur som haver. Idag skulle vi fokusera på att känna in galoppen och bara följa med... följa med... hitta rytmen... hitta känslan. Men innan dess värmde vi upp i skritt och trav på en volt. Runt, runt. Inte något vidare utmanande egentligen. Jag skötte mig väl rimligtvis bra, men hade som sagt svårt att hålla ut henne på banan i hörnen. Hon drog inåt, inåt. Jag fick parera med innerskänkeln tills jag hade mjölksyra ut i öronen och nackhåret stod ragg på mig. För att inte tala om att driva. Hon är ganska seg bitvis, denna häst.

När det var dags för galoppen gick vi över till fyrkantsspåret så att vi hade hela banan att spela på. Och det behövdes uppenbarligen. Mitt första problem var att jag knappt ens fick upp henne i galopp. Jag försökte och försökte, drev och drev, så svettet yrde om skallen på mig. Men nja... Ibland fick jag till det. Ibland inte. Det var som om hon inte orkade. Eller kanske som om hon hade ont??  Tanken slog mig och jag vågade inte driva på för mycket heller då. Ibland när jag väl fick upp henne i galopp saktade hon ganska snart ner igen. Och läraren stod och gapade och skrek och jag blev mer och mer frustrerad.

Men haltningen tyckte jag, lyckligtvis, blev bättre efter en stunds uppvärmning och ser inte så illa ut på filmen!

 

FILM - Obs. obs!! Varning!! Daniel var tvungen att sitta bakom glasvägg och filma. Och den glasväggen hade sedan länge glömt bort vad en trasa och lite såpa är för något.... ;-)

Nå... Vad har ni att säga om detta spektakel? :-D Ser det ut som om jag och Lilla C är överens?

 

Jag hade problem att styra henne. Men på långsidorna gick det bättre. Ibland blev jag så ivrig i att få ut henne på banan igen att jag inte bara tog ut yttertygeln utan även drog över innerhanden lite, över manken. Det fick man visst INTE göra, bannade mig läraren. Så det blev en ny lärdom idag. (Men så har jag fått lära mig att det är ok att göra när jag rider islandshästar!? :-O Är det annorlunda där mellan storhästridning och islandshästridning? Någon som vet?)

Läraren påminde mig flera gånger om tygeltagen. Att tänka på att ett ledande tygeltag inte får stanna där ute utan att jag ska ta in armen direkt igen efter att jag har givit signalen. Men då undrar jag, ska jag ta in armen direkt även om hästen inte ens har reagerat på min signal?? För det kände jag flera gånger med Lilla C att jag var tvungen att hååååålla ut handen utåt för att hon skulle hålla sig på banan. Långa sträckor. Vad säger ni hästkunniga? Så får man inte göra?

Hon påminde mig även om att jag ska vinkla tummen utåt när jag tar ett ledande tygeltag. Den informationen var helt ny för mig!! :-O

En annan sak som läraren informerade mig om idag var att jag ska rakställa på raksträckor. Det låter kanske som en självklarhet för er andra, men jag har faktiskt inte fattat det. Jag trodde att man alltid ska huvudet ställt (oftast inåt då), oavsett om man är i hörn eller på raksträckor. För vad är annars skillnaden på att ställa i ett hörn och böja? Jag menar, jag känner till skillnaden. Men när ska man BARA ställa i ett hörn? Och om man alltid ska böja i ett hörn och alltid rakställa på raksträckor, i vilka lägen gäller enbart ställning då?

Shit, det här blev en hel roman........

 

Reflektion efter lektionen...

En lektion som gick i frustrationens tecken. Jag tror till och med att jag grät en skvätt efteråt för att jag kände mig så misslyckad. Jag kände mig också väldigt frustrerad över att läraren inte förstod mitt problem med att jag inte kunde ta ut hörnpasseringarna ordentligt och att hon inte gav mig några bra svar på vad jag skulle göra för att kunna styra Lilla C bättre. Jag kände mig också frustrerad över att hon inte lyssnade på mig när jag förklarade att det var något konstigt med ett av Lilla C's bakben vilket förstörde hela lektionen eftersom jag knappt vågade rida henne.

Men men, det är bara att rycka upp sig och blicka framåt! Och så får ni gärna svara på mina frågor och framför allt det där med när man ska ställa och inte, för det har jag inte förstått och jag tycker inte heller jag hittar några bra svar på det när jag googlar...