Lever jag? Ja, det kan man undra...

Otroligt. Jag ser att bloggen fortfarande lever sitt eget liv, med dagliga besökare som vågar sig hit, trots att jag har varit frånvarande i snart ett halvår! :O Det måste jag säga är ytterst enträget av er. <3 Jag är imponerad över ert tålamod.
 
 
Så här är läget. Jag lever. Men har varit tvungen att prioritera annat de senaste månaderna helt enkelt. Jag har inte slutat rida, men tagit en paus då jag är gravid och väntar tillökning om bara någon månad. Foglossningen gjorde det svårt att rida efter ett tag. Men jag har fortfarande en hel del skojiga lektioner att skriva ikapp om!! För att inte tala om att jag fick TVÅ medryttarhästar där under vintern som jag började rida och träna om helgerna. De rackarna snodde den sista ynka tiden som fanns kvar till bloggskrivning. Måste berätta mer om de ljuvliga krakarna sedan!! Åh... saknar dem.
 
Om cirkus en månad går jag på semester, så tills dess är det mycket slit, blod och svett på jobbet. När jag får semester finns det goda möjligheter till bloggklotter igen. Så om allt går väl så borde jag börja härja här inne igen, med mina förvirrade inlägg, om sisådär 4-5 veckor. Vi ses då!!! Ni som orkar hålla er kvar tills dess.
 
Njut vårvädret! <3

/Trofast hästfanatiker

Kommentarer:

1 Jessica Högberg:

Lycka till med magen! <3

Svar: Tack snälla!! <3
Cristall

2 Islycka:

hoppas det går bra med hästarna för dig :)

Svar: Tack! :D
Cristall

Kommentera här: