Capriole

 

Idag var första gången jag kände att... Wow, jag börjar få en fin sits!! :D Bara det förtjänar ju en rungande applåd! Nu har jag lärt mig att böja på armbågarna. Det sitter naturligt, inte bara ibland när jag kommer på att tänka på det. Och fötterna är inte längre några balettdansande klossar som står rakt ut som horn ur hästens sida, utan hälarna hålls stadigt ner, med ett jämt tryck i stigbyglarna. Precis som det ska vara. Tror jag iaf. Upplever jag, iaf.

 

Just detta med böjda armbågar och stadiga hälar har varit två viktiga utvecklingsområden i min ridning. Jag har slitit hårt med att få det automatiserat, så att sitsen är bra även om jag inte hela tiden måste tänka aktivt på den. Nu har jag väl "bara" ett tydligt problem kvar och det är att få till rätt vinkling på handlederna. (För bara det där med hur man håller ett bra tygeltag är ju uppenbarligen en hel vetenskap...!) Vilket givetvis inte betyder att jag i övrigt nu har en fullfjädrad, färdigsmörjd dressyrsits. =D Det betyder bara att det inte längre ser helt katastrof ut. ;-)

 

Min grymma privatinstruktör inledde lektionen med att få mig att jobba ner hästen i en lång och låg form. I skritt. Ge efter lite på tyglarna och ställa och böja och gå i volter och mjuka upp alla leder i kroppen genom olika sådana övningar. Jag måste väl erkänna att jag ändå inte riktigt förstod vad jag sysslade med... Hur gör man rent konkret för att få en lång och låg form?? Mer än att ge efter på tyglarna...??? Det känns väldigt luddigt för mig. Någon som kan förklara?

 

Ibland hamnade hästen bakom tygeln. Just den hästen jag rider på dessa lektionerna har en tendens att försöka komma ifrån jobbet genom att dra in nosen mot bringan. Men jag har ytterst svårt att se när hästen gör det, från hästryggen. :-/

 

Vi jobbade vidare med öppna idag, men på ett nytt sätt. Idag skulle jag rida öppna, samt därefter rakställning (eller bara "vanligt böjd"), intervallvis i spiraler. Börja på en stor volt och jobba mig inåt mitten, i mindre och mindre volter. Och sedan ut igen, öka storleken på volten successivt. Och hela tiden variera öppnan med att rakställa, så att övningen inte blir för tung för hästen. Några steg öppna, några steg "vanligt". Ah.. ni förstår säkert...

 

Det svåra i övningen tyckte jag var att få till bra och runda volter och hålla koll på att storleken verkligen blev större resp. mindre - men inte i för snabb takt. Det var också svårt att bedöma om vi gick i en jämn takt och med en konstant tvärning inåt. När volten blir riktigt liten blir det även svårt att veta om jag rider i en öppna eller om jag bara spårar en liten volt. =O Någon som fattar vad jag menar?? Alltså tillslut vet man ju knappt vad som är vad. :O

 

Vi avslutade lektionen med gångartsarbete i intervaller. Samlad skritt, upp i samlad tölt, ner i samlad skritt, upp i samlad tölt etc. UTAN några travinslag!! Var ju målet. Och det lyckades nästan. Det blir iaf bättre för varje lektion! Men fortfarande händer det att vi hamnar i något travsteg i slutet av övergången tillbaka till skritt, vilket instruktören förklarar beror på att jag tappar bakbenen när jag bromsar ner så att de "släpar" efter och formen blir för lång.

 

Detta åtgärdade vi genom att jag testade att fokusera på att överböja hästen lite just i övergången, för att behålla en högre samling. Det är förstås inget som ska behöva göras i framtiden, men det var nyttigt att känna hur jag skulle hitta det... behålla hästen "ihopsamlad". Jag blev även tipsad om att bromsa med innertygeln och ha en passiv sits i övergången/nedgången. Vet inte om jag helt greppade varför dock... Eller jag minns inte längre! :D

 

 

 

Vilken kvalitétslektion!! Jag lär mig så makalöst mycket av denna instruktör. Och vilken fin form hästen landade i mot slutet av lektionen!! Vackert att se. Han är så fin! <3 Det får bli mina avslutande känslor för dagen.