Lektion 16 - nedsutten trav och galopp utan stigbyglar

 
 
 
Idag har vi haft en skojig lektion! En makalöst rolig lektion. :D Vi har testat på två nya grejer som jag aldrig har gjort förut - rida nedsuttet i trav och galoppera utan stigbyglar!

Denna lektion jobbade vi med:
  • Trav i serpentiner, både lätt och nedsutten (med och utan stigbyglar)
  • Galopp på volt utan stigbyglar
 
Idag tilldelades jag ett mörkt ganska egensinnigt sto. Bitsk och envis. Trög att rida dessutom och ganska tittig/disträ. Så jag blev ju tvungen att använda spö och det gillar jag inte. Både för att jag känner att det då blir ännu ett "moment" som jag ska komma ihåg att koncentrera mig på, för att jag fortfarande är lite osäker på hur jag ska hålla spöt utan att det är i vägen och för att jag känner mig så elak mot hästen.
 
Lektionen började så galant med att jag inte lyckades kratsa hovarna på det egensinniga stoet. Hon vägrade helt enkelt lyfta på hovarna. Försökte dessutom bita mig när jag försökte smyga åt mig hovarna. Inte heller fungerade det att hypnotisera dem att lyfta på sig. Nej. De stod där, alla fyra benen, stadiga som cementstolpar i marken, och inte en enda av de få armmuskler jag besitter lyckades rubba dem. Så läraren fick visa mig att man kunde "koppla" ett grimskaft runt hoven för att lyfta den. Jag som redan sedan tidigare har tyckt att det är otäckt att kratsa hovarna (av risk för att bli sparkad alltså!) kände mig ju inte direkt ännu bekvämare med att göra spektaklet ännu mer avancerat. Att försöka hålla upp ett tungt ben med hjälp av ett vingligt rep och samtidigt försöka fånga hoven och fumla fram en hovkratsare ur bakfickan. Nej. Det kändes inte jättetryggt. Och ettrig var hon, stoet.
 
Lustigt det där... att jag känner mig tryggare på hästryggen än nere på marken. Bredvid bjässarna. :-/ Och kratsa hovar har lätt varit den läskigaste biten med att lära sig rida, tycker jag.
 
Men jag hittade en video där en rejäl och stabil cowboy visar hur man kan göra för att kratsa hovarna på ett säkert sätt när inte hästen låter sig flirtas. Och jag menar, en cowboys tips kan väl inte vara annat än vettiga grejer det? ;) 
 
 
 
Idag skrittade och travade vi i serpentiner - på böjda spår (det är väl samma sak?). Läraren la ut bommar i mitten som vi skulle in emellan och så var uppgiften då att vi skulle rida så rakt som möjligt igenom dem, utan att komma för nära högra eller vänstra bommen, och sedan få till riktigt fina kurvor till nästa bommpar med hästarna ställda och böjda. Detta gjorde vi fört i lättridning.
 
Jag tyckte det gick fint. Visst ville hästan ibland åt ett annat håll och vi bekämpade flera (förhoppningsvis) osynliga dragkamper sinsemellan, men jag fick henne alltid dit jag ville, vi följde alla spår och red aldrig fel. Och vi kom alltid emellan bommarna någorlunda rakt. Så det måste väl räknas som godkänt. Sedan gick vi över till nedsutten trav, samma bana. Några varv med stigbyglar och några utan. Första gången någonsin för mig! Jag tyckte det gick jättebra och fick lovord från läraren. Hittade känslan i den nedsuttna traven direkt och tyckte faktiskt att den var riktigt behaglig. (Så länge jag spände bålet, slappnade av och tänkte lååååånga ben. Om jag började dra upp benen och spänna mig så blev det obehagligt och skumpigt.)
 
Vi avslutade lektionen med lite galopp. 2:a gången för mig, eftersom avkastningar och andra missöden i gruppen har gjort att vi har fått skjuta upp det här med att lära sig galoppera. Så det är fortfarande ett mystikt och nervkittlande moment för mig!! Och idag fick jag en ny aha-upplevelse. Förra gången som jag galopperade typ lyfte jag fram innerskänkeln lite och bak med ytterskänkeln och så kickade jag till lite. Det fungerade... typ. Nästan. Efter ett antal smackningar och spö-petning. Men idag räckte inte det. Mitt tröga, gosiga sto ville liksom inte förstå galoppen (så att säga, ha ha..). FÖRRÄN jag tog i lite kraftigare och droooog fram/bak skänklarna och höll kvar dem där även efter fattningen. DÅ var det som om det klickade till! För både henne och mig. Hon spurtade iväg. Aha... man kanske inte ska bara trycka till sådär utan man kanske ska dra benen så och hålla kvar dem där också efter galoppfattningen???

Jag fick inget tillfälle att fräga läraren om detta så jag är fortfarande osäker på hur man ska göra. Vi har bara fått lära oss att vi ska ta fram innerskänkeln och bak ytterskänkeln. Punkt. Men jag kan ju gissa mig till att det finns så mycket mer än det som man kan göra för att få till en bra galoppfattning?

Någon läsare som har något att säga om detta? Hur gör man en BRA galoppfattning? Ska man liksom dra benen på plats eller ska man liksom "lyfta" dem fram/bak och kicka till/skänkla?? (Hoppas någon fattar hur jag menar. :D)
 

 
Tack för alla fina, uppmuntrande och framför allt lärorika kommentarer som jag får!! NI ÄR BÄST. Och ni gör så att jag fattar lite lättare! :D

Kommentarer:

1 Moa:

Jag skulle nog påstå att det beror på häst. Har men en riktigt känslig häst som har tävlat OS i dressyr typ så räcker det att men flyttar sina sittben lite, om du fattar. Det blir så på automatik när du tar fram en skänkel och bak andra för det kommer ditt ena sittben fram. Dock är många hästar så att man måste använda just skänkel för att få dom att fatta. Min ponny fattar galopp bara jag petar med skänkel i en galoppfattning medans andra får man verkligen trycka och hålla kvar lite. Så jag skulle tro att du inte gör något fel :)

Svar: Tack för svar! Aha, då förstår jag....! =) Ja, det där med sittbenen låter ju väldigt intressant. Det har jag inte riktigt börjat fokusera på än dock, för jag har tillräckligt med att hålla reda på mina armar och ben. ;-) Längtar tills jag kommer så långt att jag verkligen kan göra allt rätt i galoppfattningen.
Christa Ajris

Kommentera här: