Lektion 21 (isis) - galopp på volt

 
Horse of beauty!
 
Kampen med galoppen fortsätter! 😄 Idag har jag haft lektion på Isen igen och precis som sist var det enbart fokus på galoppen som gällde.
 
Vi värmde upp med några volter i skritt och tölt och trav i rundkorallen, sedan fick jag galoppera några gånger uppför backen till gårdsplanen ensam, för att hitta känslan. Och så därefter galopperade vi tillsammans, instruktören på sin häst och jag på Isen. Han blev ungefär lika fartgalen som han brukar bli när han får galoppera i sällskap med en annan häst, men jag lyckades behålla kontrollen och motstå reflexen att "knipa mig fast" med benen/fötterna. Fick påminna mig om att slappna av och ta stöd i stigbyglarna några gånger, men det gick. Jag hittade tillbaka till det där som jag hade hittat förra lektionen på Isen.
 
Bildresultat för rundkorall
 
Sedan galopperade vi på volt, runt utanför rundkorallen. Både tillsammans och ensam. Fantastiskt härligt!! Och Vilken fart de båda hästarna fick upp...!!
 
Det fungerade bra förutom att Isen stundvis försökte rymma ut på de öppna fälten som finns på ena sidan. Jag fick använda mentala och fysiska all kraft och övertygelse jag hade för att behålla honom på spåret. Vid två tillfällen tappade han besinningen och rusade rakt iväg mot vägen och uppför och nerför ett läskigt dike. Vid de tillfällena insåg jag vilken resa jag ändå har gjort de senaste två månaderna. Jag hade inte kunnat hålla mig kvar på hästryggen om detta hade varit för några månader sedan... Ännu mindre hade jag lyckats återfå kontrollen och kunna styra tillbaka honom till spåret. Antagligen hade jag varit skärrad och haft hjärtat i halsgropen och aldrig mer vågat rida... vem vet...

Men inte idag. Nejdå. Taggad upp till tänderna!! Och hjärtat på sin plats i maggropen. Snart kan jag det här med fart och fläkt - peppar jag mig själv! 😁
 
Nästa lektion blir en privatlektion med läraren på ridskolan (hon "den arga" 😉). Det ska bli intressant att se vad jag då lyckas åstadkomma och om jag lyckas göra henne nöjd. Men jag hoppas att jag sedan ska känna att jag är i fas med resten av gruppen på ridskolan i alla fall. Det ska bli skönt att kunna känna så!!

 

Lektion 30 - hoppning 40 cm

 
(Inte jag på bilden! Även om man gärna hade velat tro det...)
 
Idag är det min 30:onde lektion på ridskolan. Eller 50:onde om man räknar in islandshästlektionerna. Det, mina kära vänner, är stort!!! Måste nästan firas med ett episkt inlägg. Och episkt kan det väl inte annat än bli när man har haft en RIKTIG hopplektion, med bana och allt, för första gången i sitt liv?
 
(Att sen dessa "hopp" handlade om ynka 40 cm ovanför marken är väl en annan sak. 😉 Det tycker jag är fullständigt oväsentligt i sammanhanget. 😄)
 
För mig var det ett gastkramande äventyr från början till slut. Jag ska berätta...
 
Denna lektion jobbade vi med:
  • Gångartsväxlingar
  • Skritta och trava över bommar
  • Galoppera över enskilda hinder, först 30 cm och sedan 40 cm (om jag minns rätt)
  • Galoppera hinderbana på 40 cm
 

Uppvärmning

Vi började med att skritta och trava, och så galoppera, efter varandra på fyrkantsspår! Jag hade fått hästen Liss som är en lättantänd häst som inte så lätt kan kontrolleras i galoppen. Så länge hon skrittar och travar så är hon fantastisk att rida, lyhörd och energisk och spänstig. Men när det är dags för galopp så fullkomligt sprätter det till i henne. Så vad hände? Jo, jag kunde så klart inte kontrollera hennes tempo utan höll på att meja ner varenda liten ponny framför mig. Så jag gjorde som jag sett någon annan göra på en lektion, jag tog in henne på en liten volt och lade mig längst bak i ledet med goood marginal till ponnyn/hästen framför. Det fungerade ett tag, sedan fick jag ta in henne på en volt igen för att öka avståndet.

Vid detta laget kände jag mig ännu inte alls missmodig. Tvärt om var jag förvånad och stolt över att jag lyckades behärska henne så pass ändå och att jag kunde sitta kvar på en så het häst utan att flyga in i röven på någon annan. Alldeles upprymd av lycka var jag, där jag satt och skumpade runt som en badanka i ett badkar. Första gången som jag galopperar samtidigt som en massa andra hästar/ponnier!

 

 

Markarbete (Visst kallar man det väl markarbete när man jobbar med liggande bommar??)

Sen skulle vi skritta lätt över bommar och träna på eftergift och konstant tempo. Jag fick kritik för att jag inte gav tillräckligt med eftergift. Tyckte själv att jag tog fram händerna, men jag kanske inte fattade hur jag skulle göra? Sen gjorde vi samma sak i trav. Samma kritk fick jag då. "EEEEEFTERGIFT!!! Du ger henne inte tillräckligt med eftergift!!!" (Ordet eftergift har inte ens läraren förklarat för mig. Som tur är sitter jag ju själv och googlar när jag undrar något och försöker läsa på inför varje lektion, så jag tror jag hade någorlunda koll på vad som menas med det. Men egentligen kan jag väl tycka att man ska få sådana saker förklarade för sig på ridskolan, eller? 😯)

 

Hinderbana

Och så var det dags för hinder och galopp. Jippiii!!!! 😁För alla...... utom mig. 😟Jaha... Glädjedödare. Nä, jag skulle trava, sa läraren! "Inte galopp över hinder på den hästen! Du kommer inte klara av att hålla henne." ropade hon till mig. Hon hade ju redan hunnit märka att jag hade problem att få henne att sansa sig och foga sig i ledet när vi galopperade runt i manegen. Fair enough! Jag var inte säker själv på om jag ens ville ta hindrena i galopp på Liss.... Det var nog bäst så här.

Först var väl hindrena sisådär 30 cm skulle jag gissa. För jag hörde att hon sa att "nu höjer jag dem till 40!" sedan, när vi skulle rida bana.

Men alltså... Trava på Liss!?? Pytt heller!!!! Försök det om ni kan. 😵Först skulle vi rida ett varv i manegen och sedan över ett hinder och så genom kurvan på kortsidan och så nästa hinder. Jag började i trav. Ganska fint och sansat, runt på fyrkantsspåret. Men när jag styrde in mot banan och första hindret tände hon till... YEEEHUUU!!! Och så bara var det klippt. Det fanns ingen chans i hela vilda universum att jag skulle kunna stoppa henne. Jag överlade med mig själv i några snabba 9453 röda sekunder om detta kanske var slutet för mig. Om jag kanske skulle undvika en säker katastrof genom att kasta mig av hästen... eller åtminstone styra förbi hindret. Eller skulle jag lägga manken till att bara totalt tväääärbromsa henne? Kosta vad det ville?

 

Första hindret i galopp

Men så kände jag samtidigt... Varför ska jag tråk-trava över hindrena när alla andra får galoppera? Varför inte ta chansen? Den här hästen älskar detta och vet vad hon gör. Hon kommer ta hindret som ingenting. Det värsta som kan hända är att jag också "tar hindret", men på ett annat sätt. Eller att jag hoppar, fast i en annan riktning än hästen. Det värsta som kan hända är att jag tappar fästet i stigbyglarna, blir hängandes om halsen på hästen och tappar taget lagom tills vi ska hoppa. Att jag får smaka på den ena hinderstolpen, tar några smärtsamma ärevarv runt den och landar hårt och hänsynslöst på bommen som spricker mitt itu. Får X antal trästickor i röven. Knäcker några revben, bryter nacken och blir invalid för hela livet.

Det är väl ungefär det värsta som kan hända? Och så troligt kan det väl ändå inte vara att det sker när hindrena bara är på ynka 40 cm?

Dessutom resonerade jag som så att en katastrof är närmare till hands om jag INTE är följsam med hästen och motarbetar den. Ska jag klara detta med heder och kroppsdelar i behåll så måste jag lita på hästen och samarbeta. Just go with the flow... kom jag fram till.

Så jag samlade ihop mig - min kropp och mina hjärnceller -, drev på henne och siktade in mig på hindret. Lättade på rumpan och böjde mig framåt, så som jag har sett att andra gör på film. Och jag gav henne så mycket eftergift jag bara kunde. KOOOOM IGEN!!! Vi fixar detta!!! Jag litar på dig!

Och läraren stod där som en öppen fågelholk och vågade inte blinka. Hon kunde inte ens bli arg. Hon förstod att jag hade hamnat i en fight som jag inte kunde vinna. Men Liss visste vad hon gjorde. Hon svingade sina ben över hindret som om hon inte hade gjort annat. Och jag flög med. Det var helt fantastiskt!! Kittlade lite i magen och var alldeles för fort över. Men vilket hejdundrans par vi var!! Som i symbios! 😜

Liss störtade frimodigt vidare i svängen som följde efter hindret och satte av i högsta hugg mot nästa... Men där hade jag fått nog. Jag måste visa vem som bestämmer, tänkte jag, och jag var också mån om att visa läraren att jag kan klara av denna häst. Så jag gjorde allt för att bromsa henne. Tappade ena stigbygeln och hamnade på sniskan. Vägrade ge mig. Och kan ni tänka er!! Jag fick stopp på henne sisådär 35 cm innan hindret!! Mycket belåten och helnöjd över min övermanning var jag. Både över att jag hade klarat att ta första hindret i galopp på ett relativt balanserat sätt ändå och att jag hade fått stopp kanonkulan innan nästa hinder. Men min alltid så bistra och svårmodiga lärare var förstås inte lika nöjd. (Hade jag ens väntat mig något annat?) Hon hade egentligen bara två saker att säga:

"Du styrde snett mot hinderna!" Morrade hon först sammanbitet. Och så lade hon till: "Och så får du inte stå över hindret. Det klarar du inte av än. I denna grupp är det trepunktsits som gäller."

Jag kunde knappt tro mina öron. Inte värre än så? Jag trodde att det skulle pyra ur öronen på henne och att hon skulle hyvla till mig rejält. Men hon var trots allt ganska lugn och släppte incidenten ganska fort för att övergå till att tillrättavisa nästa elev. Phuu....

Men trepunktsits?? Vad är det?? Visst hade det väl ändå varit fantastiskt om läraren hade förklarat hur jag skulle göra INNAN hon släppte lös mig på en hoppbana? 😄 "Hur rider man i trepunktsits?" Undrade jag. "Det är väl bara att titta på hur de andra gör!" Svarade hon barskt. Ungefär samma konstruktiva respons som vanligt. Suck. (Jag har bara några få gångar kvar på denna ridskola så ska jag byta sen!)

 

Måste visa er denna underhållande film med två nybörjare som ska tävla mot varandra. Skrattade så att tårarna rann när jag såg den! Igenkänningsfaktorn är ganska hög om man säger så!! 🤣 Inte alltid så lätt att hantera en hästs styrka och vilja.

 

Avslut

Jag fick rida banan tre gånger till och de gångerna lyckades jag trava, om än efter en stor portion kamp och slit. Samarbetet mellan mig och hästen var sisådär, men över kom vi alla gånger och följde banan gjorde vi för det mesta. Eftersom jag nu skulle trava över hindret så red jag lätt. Uppenbarligen var det också fel. "Du får inte rida lätt över hindret." Bannade läraren ilsket. Nähä? Så sista gången satt jag ner. Men det gick inte bättre för den skull. Tvärt om. Hästen tappade balansen inför båda hindrena, hoppade alldeles för högt och slog i bakbenen båda gångerna. Det var den gång som gick sämst. Det måste ju bero på att jag satt ner för mycket och ”motarbetade” rörelsen över hindret? Eller att jag blev baktung kanske? Vem vet...

Så här i efterhand så har jag hittat DETTA superbraiga blogginlägg som förklarar ryttarens sits i hoppning. Lätt sits är detsamma som tvåpunktsits, och så finns trepunktsits som är mittemellan lodrät sits och lätt sits. I tvåpunktsits står man upp helt och i trepunktsits står man upp, men rumpan har fortfarande lätt kontakt med sadeln. För en mer detaljerad förklaring, läs denna grymma artikel som jag ramlade över!) 

 

Reflektion efter lektionen...

Läraren gav inte mycket positivt under denna lektion, men själv var jag skitglad. Jag var för det första helt sjukt glad över att jag hade överlevt galopp-färden och alla hindren UTAN att tappa balansen och trilla av!! Det kändes faktiskt inte någon gång som om jag höll på att tappa balansen. Kontrollen över hästen hade jag tappat bitvis, men inte balansen. Jag tror inte att jag hade klarat detta för en vecka sedan!! Det är tack vare gårdagens galoppträning som jag har börjat hitta balans och trygghet i galoppen. 

Det andra jag är glad för är att jag 1. återfick kontrollen och kunde trava över hindrena. 2. Att jag kom över hindrena varje gång. Det var det faktiskt inte alla under lektionen som gjorde, trots att de hade betydligt mer vana.

SKITSTORA framsteg för min del tycker jag!!! Sen att jag gjorde typ alla fel man kan göra när man ska hoppar är en annan sak. Det var ju väntat, haha. 😂 Men man får inte låta sig nedslås och ge upp. Det är bara att köra på, så lär man sig med tiden! Tänker jag.

Sorry, det blev ett låååångt inlägg. 😲
 
Hoppas att ni har en fantastisk, sollapande juni-dag därute allihop!! 👋

Lektion 20 (isis) - galoppträning på rakt spår

 
 
Kampen mot (med?) galoppen fortsätter!! Idag har jag haft privatlektion på islandshäst och där har vi fokuserat på att hitta känslan och tekniken i galoppen. Sista gången jag hade lektion på Isen och vi red ut i skogen så gick det ju inte så jättebra... om ni minns. ;-) (Lektionen återges HÄR.)
 
Denna lektion jobbade vi med:
  • Mjukgörande rörelser, böjning, ställning
  • Galopp, bara galopp...
 
Uppvärmning
Jag fick värma upp genom att rida i "åttor" runt, runt och se till att hästen blev ordentligt böjd. Utmaningen var ju då att växla från att böja åt vänster till att i "krysset" hoppa över till böjning åt höger. Bra koordinationsträning för en trött gammal hjärna som min! Jag måste ju förändra sitsen och skänklarnas läge, trycket och balansen helt och hållet. Det gjorde mig lite snurrig först...
 
Jag red i åttor i skritt och i tölt. Testade lite trav, men som vanligt är det svårt för mig att hitta den rena traven på Isen. Sedan fick jag rida i större volter och utmaningen då var att hålla honom på spåret. Lättare sagt än gjort. Framför allt i vänster varv har han en tendens att falla inåt och jag får jobba som ett djur med innerskänkeln för att hålla ut honom på spåret. Återigen slås jag av tanken att det inte riktigt går att få ihop att ställa och böja en häst inåt till vänster och samtidigt använda ett ledande tygeltag utåt för att hålla hästen på spåret. Hur gör folk?? Hur ställer man inåt och samtidigt leder utåt, utan att tappa ställningen?? :-O
 
En kompis var faktiskt med och filmade en liten stund i början av lektionen! Enjoy!!
 
 
 
Galoppträning
Eftersom Isen har en tendens att mullra iväg som en kanonkula när han ska få galoppera (det är ju fortfarande ganska mycket unghäst i honom!) bestämde vi oss för att det lämpligaste för en gröngöling som jag är att börja träna i en uppförsbacke, så att han inte orkar dra iväg med mig allt för mycket. Jag galopperade alltså uppför backen på instruktörens gårdsplan och skrittade/töltade/travade ner och så galopperade jag upp igen. Om och om igen.
 
HALLELUJA!!!!! För första gången (i mitt liv) fick jag uppleva en kontrollerad galopp där även MIN kropp var med på noterna och betedde sig som den skulle (någorlunda iaf!). Jag hittade sitsen och hur jag skulle lägga tyngden och balansen i stigbyglarna (som jag tidigare med största ihärdighet har undvikit!). Jag slutade dra upp knäna och knipa med fötterna för att hålla mig kvar på ryggen, som jag brukar. Jag slappnade av med benen och kände att jag kunde sitta kvar trots att jag inte knep som en igel runt hästmagen. Vilken AHA-upplevelse och WOW-känsla det blev!!
 
Och plötsligt när jag kände att jag hade hittat tekniken i uppförsbacken så fungerade det även att galoppera på lodrät raksträcka utan att tappa balansen.
 
Men så ska vi väl iofs inte säga hej och hallå förrän vi har kommit över bäcken. Jag lär säkert ha tappat och glömt känslan till nästa lektion. :-S Vi får se... Och skumpigt är det ju fortfarande. Jag är ju inte direkt ETT med hästen om man säger så...... så långt har jag inte kommit.
 
Mot slutet av lektionen ställde instruktören ut en kon på gårdsplanen som tanken var att jag skulle galoppera i en volt runt. Alltså först galoppera raksträckan och sedan runda konen. Men nej, där tog modet stopp. Jag vågade inte. Vi hade så hög fart att det kändes som om vi skulle gå omkull om jag skulle försöka!! (Säkert var vår fart ungefär på nivå med en treårings första stapplande cykeltur, men i min värld svischade såväl hus och hem som ängar, åkrar och träd förbi i den vildaste tänkbara hastighet.)
 
Nä, jag var förstås väldigt glad efter lektionen. Över att jag bara hade fått möjlihet att känna in rytmen lite mer och hittat balansen. Men men, träningen och kampen fortsätter nästa lektion. Som då blir på ridskolan istället. :-D
 
(Hur illa är min galopp-sits egentligen på en skala mellan 0 - 10? :-S)