Att börja rida som vuxen!

Jag har funderat fram och tillbaka på detta... om jag kanske ska börja blogga om mitt nyväckta intresse, om min resa in i hästvärlden och hur det är att börja rida som vuxen. Jag har varit tveksam till det, eftersom jag inte vet om jag har tiden för det. Men insåg i går afton att eftersom jag ju ändå klottrar dagbok om alla mina ridlektioner (och i övrigt lägger en enorm massa onödig tid på att gå runt och vara helt upp-över-öronen-hästförälskad) så kan jag ju lika gärna dokumentera denna resa offentligt. :-)
 
Jag har själv haft stor glädje av att följa andras hästbloggar och särskilt då de som varit lika förvirrade, häststolliga nybörjare som jag. Så jag tänker att kanske kan min blogg också bli en värdefull inspirationskälla för någon annan?
 
Välkommen hit till bloggen, alla ni som delar min passion! :D Jag blir allra extra glad om ni kommenterar någon gång ibland, för jag kommer ha många frågor och funderingar under färden...
 
 
Jag har valt att ge bloggen namnet Capriole. En capriole (eller på svenska "kapriol") är en väldigt avancerad och fruktansvärt elegant rörelse som utförs inom vissa av de svåraste dressyrklasserna. Den är såvitt jag vet ovanlig att se i Sverige, men utförs bl.a. i Spanien och delvis i Frankrike.
 
Eftersom jag gissar att jag i framtiden kommer rikta in mig främst på dressyrridning kändes detta namn som en fin sammanfattning av vad bloggen kommer att handla om. Mina mål med ridningen, så att säga. Och då menar jag inte att jag ens för tre röda nervkittlande sekunder inbillar mig att jag en vacker dag kommer lyckas få min häst att utföra en kapriol, utan jag menar då att detta - processen att lära sig att rida! - känns för mig lite som att försöka utföra en kapriol. :-D Det är svårt, fantastiskt spännande och kräver en enorm insats i form av tid och engagemang!
 
 
 
 
blogglista.se

Kommentarer:

1 Karin :

Heja dig! Vilken blogg du har! Så imponerad! Jätteglad att jag hittat hit och tänker läsa igenom allt. 😀

Min resa har just börjat. Ridit när jag var liten, men det är så hiskeligt länge sedan att det är preskriberat. Så nu efter cirka 35 år har jag återupptagit ridandet. Nybörjare, verkligen. Har ridit en lektion och fy tusan vad svårt det är, det ser ju så lätt ut när andra rider? Starta i skritt gick ju bra, men stanna? ”Rida lätt” skulle jag inte kalla min stil i trav, snarare tungt och skumpigt.

Såg i ditt sista inlägg att denna blogg är vilande. Synd. Du skriver verkligen informativt och underhållande! Men tack för att du låter bloggen ligga kvar, nu har jag mycket spännande läsning framför mig och kommer att läsa om flera gånger, för det här med att lära sig rida är inte enkelt...

Kommentera här: